Purpose: The purpose with this empirical study is to investigate how many companies have chosen to apply the K2 framework and see why the remaining companies have chosen not to.Methodology: A choice of a quantitative approach has been applied to collect information and create a foundation for the problem. Furthermore a qualitative approach has been selected to cover the remains.Theoretical perspective: This section contains a presentation of the agency theory, the institutional theory, the k-project and a comparison of K2 and the existing regulation.Results: Three out of 143 companies applies BFNAR 2008:1. 13 out of 143 companies use self-generated intangible fixed assets. Out of 29 contacted companies only three know about K2. The 29 companies are from various lines of business within an area.Conclusion: The conclusion of our research is that the majority of the companies did not reject to use the K2 regulations.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka förenklingar och begränsningar som uppkommer för företagen som väljer att tillämpa K2. Det kommer att göras genom att även studera fördelar och nackdelar med K2 som uppkommer i och med förenklingarna och begränsningarna.Metod: Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. Uppsatsens primärdata har samlats in genom intervjuer med en revisor och en redovisningskonsult samt en jurist. Även BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag har varit en viktig primärkälla för uppsatsen.Slutsats: En hel del av förändringarna mellan K2 och de tidigare reglerna är anpassningar till praxis som företag tidigare har tillämpat. Således är förenklingarna i K2 indirekt inga nya förenklingar däremot är begränsningarna till större del nya.

Bakgrund och problemdiskussion: Med bakgrund i regeringens mål i att minska de administrativa kostnader för företag, beslutade Bokföringsnämnden 2004 att ändra inriktning på den praxis som då fanns för redovisning. Detta genom att ta fram nya och samlade regelverk för noterade och icke-noterade företag. Regelverken delades upp i fyra kategorier baserat på företagsform och storlek K1-K4. I dagsläget finns olika regelverk och rekommendationer att tillämpa, vilka ges ut av olika organisationer. Förenklingarna för företagen i K2 kategorin består i att alla redovisningsregler ska finnas i ett samlat dokument, samt att det inte ska vara möjligt att välja olika alternativa redovisningsprinciper.

Bakgrund och problem1999 utfärdade BFN (bokföringsnämnden) en anvisning rörande redovisning av helägt dotterbolag, BFNAR 1999:1. Debatten kring detta område har pågått sedan mitten på femtiotalet, då olika uppfattningar om hur fusioner ska redovisas har varit ständigt närvarande. Eftersom olika uppfattningar finns, är inte alla nöjda med BFN?s lösning som en generell anvisning för redovisning av fusion av helägt dotterbolag. Nu (2005) har anvisningen blivit praktiserad under snart 5 år.

Problemformuleringar: Hur går det undersökta företaget tillväga för att värdera sitt varulager? Har det undersökta företaget svårigheter med att värdera varulagret, i så fall vilka? Kan det undersökta företagets värdering av varulagret förbättras?Syfte: Syftet med kandidatuppsatsen är att beskriva och analysera varulagervärdering i ett tillverkande företag. Uppsatsen syftar till att undersöka om det uppstår svårigheter vid värdering av varulagret i det undersökta företaget och vilka dessa är. Den syftar även till att undersöka om företagets varulagervärdering kan förbättras.Metod: I uppsatsen har en kvalitativ metod valts. Referensramen är uppbyggd av vetenskaplig litteratur och artiklar.

Title: What´s the problem? - A study of revenue recognition in IT-consultant     companiesProblem: How do the chosen IT-consultant companies recognize their revenues? What difficulties do the interviewed companies experience in connection with the revenue recognition?Purpose: The purpose of this empirical study is to study how companies in the IT-consultant industry recognize revenues, and to investigate if the companies perceive any difficulties in connection with the revenue recognition. The aim of the study is to give useful advice and guidelines to companies in the IT-consultant business based on the extracted result. Method: The survey took place in Vasteras and started with a preliminary interview with a certified accountant, who had great knowledge of the subject revenue recognition. Then seven companies from the IT-consultant industry were selected, whereof two took part in semi constructed interviews.  Study of the other five companies? ways to recognize revenue was made through their annual reports.   Conclusion: One of the studied companies recognizes their revenues according to the rules in IAS 18, which is because it is listed on the stock exchange.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

Bakgrund och problem: Betydelsen av bostadsrättföreningens årsredovisning har ökat somen följd av den kris Sverige upplevde på 90-talet. Att köpa bostadsrätt blev ansett som enriskfylld investering vilket gjorde att bostadrättsköparen lade större vikt vid att granskaårsredovisningen. Bostadsrättsföreningar har flera olika intressenter vilka har olika krav påinformation, varför en svårighet med årsredovisningen är att möta samtliga intressentersinformationsbehov. För att intressenter skall tolka årsredovisningen på ett korrekt sätt krävsen förståelse för vad som är viktigt att observera i redovisningen, samt en vetskap om hurolika redovisningsprinciper påverkar resultatet. BFNAR 2003:4 är en rekommendation sombörjade gälla från och med 2004.

Bakgrund och problemdiskussion: Varulagret i ett tillverkande företag är ofta en väsentligpost och har en betydande inverkan på företagets redovisade resultat. Det uppkommersvårigheter vid värderingen av ett egentillverkat varulagret då det är många saker som det skatas ställning till. Bland annat ska företagen bestämma vilka resurser som ska ingå i värdet,vilka direkta och indirekta kostnader som ska föras till anskaffningsvärdet samt hur dessa skafördelas. Därför kan samma tillgång få olika värde beroende på hur företagen gör dessavärderingar. Idag kan företagen välja att redovisa sitt varulager enligt flera regelverk men detär nu aktuellt med ett nytt regelverk från BFN som betecknas K2.Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera hur tillverkande företag går tillväga vid värderingav varulager i förhållande till reglerna i BFNAR 2000:3 och samtidigt undersöka vad K2-reglerna kommer att innebära vid värderingen.Metod: Undersökningen har gjorts på tre tillverkande företag i Västra Götaland och då viville skapa en djupare förståelse för hur dessa företag går tillväga när de värderar sittvarulager ansåg vi att en kvalitativ metod passade bäst.

This analysis recommends not to use Windows Server 2008 without properevaluation in any system containing classified information. The reasons are too lowassurance and too weak authentication. If Windows Server 2008 is to be used itshould be supplemented with a stronger authentication mechanism. The installationshould preferably be of Server Core type and the server should be maximallyhardened..

Bakgrund och problem:Bokföringsnämnden har tagit fram ett nytt regelverk, BFNAR 2008:1, kallat K2, som är ämnatatt förenkla upprättandet av årsredovisningen för mindre företag samt medföra en merrättvisande bild företag emellan. Detta genom att gå från flera principstyrda till ett regelstyrtregelverk. De nya reglerna kan på frivillig basis tillämpas från och med årsredovisningar upprättadeöver räkenskapsåret 2008. Gemensamma förenklanden för en varieté av mindre företagär en utmaning gällande avvägningen mellan hur likformig passformen skall vara kontrahur många som skall kunna passa in. Vi har undersökt detta förhållande mellan de 89 000mindre aktieföretag som har en omsättning på 2-15 miljoner SEK och det nya regelverket K2.Syfte:Att genom en granskning av årsredovisningar ha undersökt passformen mellan mindre företagoch K2, med avseende på inom K2 berörda poster och dess relation till det egna kapitalet.Avgränsningar:De företag som har undersökts är de företag som har lämnat in sin årsredovisning för 2008,vilka antagits vara representativa för vår målgrupp.Metod:Vi har identifierat poster som kan behöva justeras ned gentemot det egna kapitalet vid enövergång till det nya regelverket.

Den finanskris som under 2008 drog in över Europa skadade omvärldens förtroende för banker och deras hantering och redovisning av kreditrisker. Transparensen i redovisningen ifrågasattes och krav på ökade upplysningar ställdes. I denna uppsats utreds om bankerna har tagit till sig av kritiken genom en undersökning av huruvida omfattningen av kreditriskupplys­ningar enligt IFRS 7 i 26 europeiska storbankers årsredovisningar har förändrats under 2008 jäm­fört med 2007. Det undersöks också om det finns några skillnader i omfattning av lämnade kreditriskupplysningar mellan studiens 10 undersökta banknationaliteter år 2007 och 2008. Studien har en kvantitativ ansats där 2007 och 2008 års årsredovisningar för de största europeiska bankerna studeras. Utifrån studien dras slutsatsen att kreditriskupplysningarna i europeiska storbankers årsredovisningar har ökat i omfattning mellan år 2007 och 2008.

År 2004 inledde Bokföringsnämnden K-projektet, som innebär förändringar inom normgivning gällande redovisning för svenska företag och syftet med projektet är att åstadkomma förenklingar vid upprättande av årsredovisning. BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag, även benämnt K2-reglerna, är andra steget i K?projektet. I samband med införandet av ett nytt regelverk kan det uppstå både positiva och negativa konsekvenser för redovisningen och dens tolkning, vilka kan vara av stor vikt att granska.Syftet med denna studie är därför att undersöka om de nya K2-reglerna avviker från allmänna redovisningsprinciper samt om personer som är insatta inom redovisning tror att de regler som eventuellt avviker kan komma att påverka tolkningen av ett företags årsredovisning.Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi utgick från ett urval av de punkter där K2 eventuellt avviker från allmänna redovisningsprinciper. För att uppnå vårt syfte genomförde vi sedan djupintervjuer med kreditgivare samt en företagskonsult.Resultatet av vår studie visar att det nya regelverket faktiskt kan anses avvika från allmänna redovisningsprinciper på ett flertal punkter.

Studien utgår från de största sektorerna i industrin för 27 EU-länder. Dessa är tillverkningsindustri, byggindustrisektorn, den finansiella sektorn..

År 2004 inledde Bokföringsnämnden K-projektet, som innebär förändringar inom normgivning gällande redovisning för svenska företag och syftet med projektet är att åstadkomma förenklingar vid upprättande av årsredovisning. BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag, även benämnt K2-reglerna, är andra steget i K?projektet. I samband med införandet av ett nytt regelverk kan det uppstå både positiva och negativa konsekvenser för redovisningen och dens tolkning, vilka kan vara av stor vikt att granska.Syftet med denna studie är därför att undersöka om de nya K2-reglerna avviker från allmänna redovisningsprinciper samt om personer som är insatta inom redovisning tror att de regler som eventuellt avviker kan komma att påverka tolkningen av ett företags årsredovisning.Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi utgick från ett urval av de punkter där K2 eventuellt avviker från allmänna redovisningsprinciper. För att uppnå vårt syfte genomförde vi sedan djupintervjuer med kreditgivare samt en företagskonsult.Resultatet av vår studie visar att det nya regelverket faktiskt kan anses avvika från allmänna redovisningsprinciper på ett flertal punkter.